Bonne année!

Nu är det äntligen slut på det här året. För mig var 2015 det mest olycksdrabbade året i hela mitt liv. Och det senaste missödet som har hänt mig under hösten var så surrealistiskt som om det tagits ur en av Luis Buñuels filmer eller Kafkas romaner. Tyvärr fortsätter det även en del in på nästa år, men nu ska jag tänka på att annat gott.

Nu ska vi fira Ny År i vårt franska hem med ostron, hummer och champagne. 

Gott Nytt År och Bonne année!

Bilden är tagen av våra bekanta

Nytt i Marseillan

Det har skett positiva förändringar i vår by sedan i somras. På vår gata har två barnfamiljer flyttat in i de renoverade husen. Vi, som trodde att fransmännen lämnar stadskärnan! Ett annat hus som verkade vara övergivet, har fått en ny fasadfärg och nymålade dörrar. Även madam Grannes hus har fått ny färg.
Runt om i byn håller många hus på att renoveras eller står klara efter en omfattande omvandling.
Inne i byn växer nya verksamheter fram så som svampar efter regn. Det har öppnats flera nya pizzerior och cafeer, två dambutiker, två skönhetssalonger, en tvätteri med tvättautomater och en ny läkarmottagning för att nämna några.

Det verkar som om att byn fått ny energi, ny fart och det känns verkligen kul

Hus på rue Galilée, 3 år senare

Det är en fantastisk omvandling av ett gammal hus som såldes i somras. Jag har skrivit om huset här och här. Herr Larsson som äger huset (i alla fall står  det efternamnet på dörren) har gjort ett enastående jobb.

december 2015

juli 2015

Undrar om det blir ett privat hem, en B&B eller något annat? 
Jag lyfter på hatten för ett lovvärt arbete med att återställa ett vackert hus till dess forna glans

Jul i Marseillan

Livet i vår by verkar otänkbart utan firande av något slag. En stor stadsport restes vid entrén till torget, julkrubban har fått en del nya figurer som föreställer de vanliga verksamheterna i området: ostronodling, vinodling, jordbruk.

En scen med en tunnbindare var också med. En av mina nya kollegor som har jobbat i Frankrike nämnde att det råder brist på tunnbindare i landet. Kanske skulle man skicka min man på omskolning? 

Resan ner

Efter julfirande hemma i Sverige var det dags att åka till det franska hemmet. Taxiföraren som körde oss till Landvetter började plötsligt prata om franskt i Göteborg utan vi nämnt vart vi var på väg. Det var verkligen lustigt.
På flygplatsen träffade vi gamla bekanta som också var på väg till Frankrike med samma plan som vi. Det var trevlig överraskning, vi som inte sett varandra på flera år.
Barcelona mötte oss med sol och 18 graders värme. Men det var verkligen dålig luft i staden precis som de nämnde på TV häromdagen. Något slag smog av avgaser låg över staden, det var nästan svårt att andas när vi körde igenom. Ett nytt Peking?
Överallt på skyltar längs motorvägen informerades det om att det är kontroll vid gränsen. När vi kom fram och stannade i en bilkö, tog jag fram passen, men blev besviken, när polisen inte alls stoppade vår bil. De stoppade faktiskt inte en enda bil. 

Kö vid gränsen

Däremot var bilkön ner mot Spanien gigantisk, flera km lång. Vi måste nog åka flera timmar i förväg när vi ska hem.
Vi kom till Marseillan när det redan mörknat. Lampan från gatubelysningen lyste på vårt hus. Äntligen är vi hemma efter nästan ett halvårs frånvaro.

God Jul

Jag önskar er alla en riktigt god jul

Hösten har kommit...

Nu har hösten kommit till Göteborg. Igår packade jag ner sommarkläderna, man hann inte använda så många av dem tack vare det dåliga vädret som rådde här största delen av sommaren. Jag har anmält mig till kurs i franska, jag har tyvärr slarvat med studierna de senaste två åren. Men nu känner jag mig redo att plugga igen. Vårt franska hus får inte se oss denna höst, tyvärr. Vi har en jubilar att fira nästa år så semesterdagarna ska gå till en extra resa någonstans i världen i mars istället. Men resa till Marseillan på vintern är bokad, vi ska fira Nyår i huset och tillbringar hela 10 dagar där nere. Hoppas att vi få sällskap av våra svenska bekanta. 

Vi fortfarande fulla av energi efter den lugna franska semestern så att vänta 4 månader på vår lilla franska ort känns inte så frustrerande.

Slottsskogen i september 

Vinga

Jag måste erkänna - Sverige är helt fantastisk när det är en riktig sommar. Speciellt när man befinner sig vid havet. Att besöka Vinga, en fyrö i Göteborgs skärgård under en vacker sommardag var inte alls fel. 

Fyr på Vinga

Resumé

Nu när vi har varit hemma i Sverige i dryg två veckor tittar jag tillbaka på vår sommarsemester och konstaterar att den var riktig bra. Först blev den en resa i resan, när vi färdades på nya vägar och såg en för oss ny del av Frankrike. Därefter var det lugna och avkopplande veckor när vi hämtade oss från jobbstressen. God mat, kall vin, sol, värme och bad – vad mer önskar sig en nordbo efter en kall och blåsig vår och likadan försommar?

Grannens katt kan det där  med siesta

Sedan hann vi (eller snarare min man) med att sätta upp ett nytt innertak i rummet på tredje våningen, så att vi slipper att se isoleringen som förra ägarinnan struntat i att täcka över. Det blev riktigt fint, men min man fick slita i 35 graders värme som det då var på 3 våningen. Vi fick umgås med våra bekanta som också äger ett hus i vår by. Vi fick deltaga i byns sommerfester även om de var lite för många för vår smak. Varje dag kollade vi på väderprognosen inte för att se om det skulle bli sol utan för om det blir svalare och vilken styrka det blir på vinden. När det var vindstilla blev det överdrivet varmt, annars blåste en behaglig bris från havet.

Och varje gång när vi reser hem till Sverige undrar vi varför vi inte flyttar dit för gott när vi trivs så bra?

Våra grannar

Vi har börjat att mer och mer umgås med gamle Claude, vi träffar honom allt oftare på gatan. Han har ett skarpt minne trots sina 91 år och känsla för humor. Däremot syns vår madame Granne mindre ute, men man hör hennes röst då och då. Vid ett tillfälle berättade hon att ett ungt par med en baby har flyttat in i det lilla nyrenoverade huset, men sedan åkte tjejen någonstans och alla blommor som hon satte vid huset har vissnat. Hon har inte överlämnat ansvaret för vattningen till madame Granne, som annars sköter växterna hos den irländska grannen. Madame Granne var tydligen mycket besviken över detta.
Den stora karlen som tidigare hade en kanariefågel som sedermera har dött klagade på att det är alldeles för varmt i hans envåningshus. Han var nyfiken på Sverige och har regelbundet frågat om vi har någon snö. Dagen innan vi skulle åka hälsade han mig och sa genererad något på engelska. Tyvärr förstod jag inte riktigt hans engelska, men det var så sött av honom att han försökte.
Vår granne Snobb dök upp i huset som vanligt vid nationaldagen. Sedan hans flickvän lämnade honom för 2 år sedan har han haft otur i kärleken. Förra året blev han tydligen osams med en ny dam som då gästade honom, i år lämnade en annan dam hans hus bara efter en dag. Därefter packade han, bommade igen huset, satte sig i bilen och försvann.
Huset vid hörnet har börjats totalrenoverats. Undrar vem som flyttar in...

en av gatorna i Marseillan

Jordskalv

Igår fick vi uppleva ett jordskalv i Göteborg. Vi satt och tittade på TV, klockan var 21:45 och plötsligt hörde vi ett högt muller och en kraftig skakning. Vad är det frågade vi varandra. Det kändes som en rejäl exposition. Min man trodde först att det var något som hade exploderat på något av raffinaderierna på Hisingen, han tog på sig sin jacka (japp, det är svinkallt i Sverige nu) och gick ut. Jag trodde att det var något kriminell gäng som hade sprängt en bil i närheten (man läser ofta om detta i GP nu för tiden).
Det var mycket folk på gatan som undrade samma sak som vi. Man såg inget ovanligt. Sedan läste vi i GP att det var ett jordskalv på 2,8 Richterskalan på 20 km djup söder om Göteborg. Det kändes ändå otäckt och jag kan föreställa mig hur skräckslagen man blir vid en riktig jordbävning

Resa hem

Vi kom hem söndag kväll. Det tog två övernattningar, en i norra Frankrike och en i norra Tyskland. Resan genom Frankrike på betalvägar var smidig och snabb. Vid Lyon kör vi alltid kringleden, mot Strasbourg och sedan Paris, och där finns ingen större trafik. Det var inga problem köra mot Hamburg heller. Denna gång provade vi att köra stora Bältbron istället för Puttgarden och så här efteråt kan vi säga att den vägen inte var någon höjdare. 

Mot stora Bältbron

Det tog 4,5 timmar att köra från Flensburg till Köpenhamn, det var mycket vägarbeten och oförklarliga köer. Så resan hem tog nästan 12 timmar med några korta pauser. Så det blir Puttgarden nästa år trots att den rutten är dyrare.

Golfe du Lion

Sommarsemester innebär så klart även badande i Medelhavet. För det mesta cyklade vi till havet, till vår badplats nr76 som ligger mellan Marseillan-plage och Sete. En gång körde vi bil för att det blåste rejält och det var lite för kämpigt att trampa emot vinden.

Leonbukten som vi alla från Languedoc badar i har lite varierande vattentemperatur. Ibland är det ganska svalt trots den höga lufttemperaturen, ibland är det ganska varmt. Enligt våra egna iakttagelser är det så att om det blåser från havet så vattnet är varmt och skönt, kanske upp till + 26 +30.

Om det blåser från land då är det är kallt, då kan det vara knappt + 20 i vattnet.

På bilden visas vindstyrka i km/t

Fransk honung

Förra sommaren fick vi en burk honung från gamle Claude . Vi brukar köpa honung hos en bekant biodlare i Sverige, men Clauds honung var ett snäpp bättre. Så förra veckan frågade jag Claude om vi kunde få köpa hans honung, 4 burkar om det går. Claude blev entusiastisk och undrade om vi ville se hans biodlingar. Vi åkte dit med vår bil för jag kunde inte fatta att 90 åring fortfarande kan köra bil. Detta fick vi ångra bittert efteråt. Vi körde ca 6 km på mycket dåliga vägar, till plats utan något namn, någonstans mellan Pinet och Castelnau-de-Guers. Tydligen äger Claude en stor del av marken här. Tio bikuppor står i ett skogsparti, i ett kargt område som påminde mig om landskapet i Grekland. Tänkt, det är inte bara vin och ostron som det finns i vårt franska område, utan även den gudomliga honungen. Och överalt växte det väldoftande vild rosmarin och någon växt som Claude kallade "luten"(?).  Därefter åkte vi till ett litet skjul där Claude brukade jaga vildsvin

När vi kom hem så visade sig att vi hade fått punktering på ett däck. Vi letade upp en däckfirma i Agde. Tyvärr gick inte det en månad gamla däcket att rädda så det blev till att köpa ett nytt däck. Vår bil gillar tydligen inte att leka jeep i den franska vildmarken. Man skulle säkert haft en Reanult 4L som Claude har eller möjligen en Citroen 2CV för att klara sig ute på de slingriga grusvägarna. Vi får byta upp oss till en 4L nästa gång enligt min man

Beziers

För nån vecka sedan besökte vi Beziers. Vi har varit där flera gånger, men jag kan fortfarande inte bestämma mig om jag gillar Beziers eller inte. Men staden ligger jättefint vid floden Orb, har en trevlig gammal del med mysiga trånga gränder och några kyrkor med fantastiskt läge

Det är naturligt att komma upp till Catedral de Saint-Nazaire som jag tycker är ett symbol för staden. Denna gång var den lilla dörren till balustraden (closhe) öppen, så vi gick in. Bakom dörren fanns det väldigt trång spiraltrappa men ojämna steg och vi började klättra upp åt kanske i 5 våningar. När vi kom upp konstaterade vi att vi behöver nog träna upp vår kondition

Däremot var utsikten fantastisk. Balustraden gick runt hela tornet så man kunde beundra Beziers med omgivningar från alla väderstreck

Nu är det sålt...

Det fina stora huset mitt i byn är tydligen sålt. Jag skrev om huset i ett tidigare inlägg Hus pa rue Galilee. Min man har alltid gått förbi huset och fantiserat  om att köpa, renovera och göra det till en fin B&B. Tyvärr har han väldigt opraktisk fru, som inte är ett dugg intresserad av restaureringsarbete, så det huset fick någon annan köpa. På dörren står efternamn Larsson, så det är kanske en svensk som har  köpt huset? Hoppas att de restaurerar huset varsamt så att det  behåller sin charm även i framtiden. Jag tycker det är väldigt positiva tecken att stora övergivna hus i Marseillan har börjat få ett nytt liv

Nationaldagen

Vår by firar den franska nationaldagen ordentligt. Igår var det fyrverkeri nere i hamnen, det kom otroligt många människor, därefter höll de Bal med något inhemskt musikband fram till kl tre på natten. Idag blev det lite rörigt för att Nationaldagen krockade med tisdagsmarknaden, men marknaden är lika helig som 14 juli, så vi hade båda. Deltagare i Capulet fick paradera bland försäljarnas stånd. 

Vid kl 12 höll borgmästaren ett kort tal. Förresten, han liknar lite den franske presidenten Hollande, men jag blev besviken på att han läste sitt korta tal från ett manus. Folk sjöng La Marseillaise och avlutade sången med att ropa "Viva la republique!" Två hundra år efter stormningen av Bastiljen är de fortfarande stolta över sin befrielse. Jag blev rörd och kände mig nästan som en äkta fransman. Kl 3 började  Capelet nere i hamnen och sen på kvällen hålls det ett skumdisco till glädje för barn och ungdomar.

Tornseglare

Mitt på gatan ser jag plötsligt en småfågel liggande, bokstavligen liggande, det verkar som att den inte har ben. Men jag är påläst och förstår att den är en tornseglare. Jag springer hem till min man och vi tar den hem, bort från bilar och katter och sätter den på väggen på takterrassen. Han flaxar med vingarna, ingen är bruten, men det verkar så att han inte kan flyga. Sedan sitter han helt tyst som fast klistrad på vägen i flera timmar, han somnade. 

Tänk om vi måste ta hand om honom i flera dagar, då måste vi skaffa föda. Jag surfar och hittat info att man faktiskt kan mata fågeln med köttfärs. Fågeln vill absolut inte äta, vi öppnar försiktigt näbben och stoppar små små kulor av köttfärsen. Men han dricker små droppar av vatten från fingret. 

Han kan bo på terrassen tills han bli bra, tänker jag och så tänker jag på den svarta katten som brukar komma om nätterna. Ska vi hålla vakt nu då? Sedan läser jag vidare att unga tornseglare inte kan komma upp i luften igen om de hamnar på marken om man inte hjälper dem upp. De är så enastående flygare men helt hopplösa utan höjder. Så vi gör ett försök, stoppar fågeln i en skolåda och går till Tabarka och en öppen äng. Min man kastar honom rakt upp. Och vår lilla tornseglare flyger, han flyger bort från oss, sedan kommer tillbaka och sedan försvinner den upp i himlen. Jag hoppar av glädje och blir tårögd. Om allt går som det skall kommer han nog inte ner på marken inom de närmsta 2-3 åren.

Tandläkarebesök

Jag har otur med mina semestrar på senare åren. Förra året var jag tvungen att söka upp läkaren pga problem med handleden. Igår lyckades jag bita sönder min dåliga tand. I Sverige har min tandläkare sagt att om det händer något med den tanden, måste jag ersätta den med en implantat. Ok, och nu händer det i Frankrike, vad göra? Ta fram Internet, hitta en lite större klinik och åka dit. Vi åker till Centre Medical du Parc i Agde, damen i receptionen hänvisar oss till 3våningen till dantister. En ung receptionist där springer in till läkaren för att kolla om någon kan ta emot mig akut. Och det kan de. Vi väntar ca 20 min innan en läkare hämtar oss, min man vill följa med. Läkaren som pratar bra engelska, är en ung, vacker och glad kvinna. Jag försöker beskriva hur allvarligt det är med min tand. Hon lugnar mig och jag sätter mig i undersökningstolen. Hon undersöker tanden, skrattar och säger att det är inget stort problem. Hon tar röntgenbild , bilden kommer direkt på datorskärmen. Hon bedövar tanden, tar bort den avbrutna delen och slipar lite på tanden. Voila! Hon säger att jag måste sätta in en krona på den tanden. En krona? Min svenska tandläkare har övertygat mig om att det inte går att göra, det är bara implantat som gäller. Den franska läkaren skrattar igen och säger att implantant är bra för min dantist, men inte för mig och att jag bör nog byta tandläkare. Men den stora överraskningen kommer senare. Allt detta kostar mig 41 euro. FYRTIOEN euro, alltså under 400 kronor. Smaka på den siffran. Vad betalar vi i Sverige? Den senaste årliga undersökningen med lite tandputsning kostade mig tre gånger mer. Jag åker i eufori från kliniken och undrar vad håller vi med i Sverige.

Ett oväntat besök

Sena kvällar är den bästa tiden på dygnet här i byn när det är så varmt. Man sitter på takterassen med ett glas kallt rosévin efter en god middag, tornseglarna har redan försvunnit och slutat skrika, och det är tyst, åtminstone på vår gata

Så plötsligt en kväll hänger det ner ett huvud från taket och tittar nyfiket på oss. Huvudet tillhör en stor svart katt och man blir först lite skral av överraskningen. Katten observerar oss en liten stund och går sedan vidare, han blev inte alls intresserad av oss. Men han dyker upp igen nästa kväll och kvällen därpå. Tydligen befinner vi oss på hans territorium så kanske är det bäst att hålla koll så att vi inte stökar till

Internet via FON

Jag har fått så många frågor om vår Internetuppkollping här i Frankrike, så jag tänker beskriva i detalj hur man ansluter sig till FON
Görs hemma i Sverige:
1. Kontrollera om det finns Fon accesspunkter
På Fons hemsida finns det en karta där man kan söka på om det finns några registrerade accesspunkter i er by. Bra att kolla innan man bestämmer sig, är det långt emellan eller få så kanske det är värt att undersöka först om det finns täckning.
Är man på plats kan man med fördel slå på Wifi på mobilen / plattan och se om man hittar några accesspunkter med namn SFR WIFI FON med bra signal. Wifi Analyzer är en bra app för att se stryrkan på wifi nätverk.
2. Köpa Fon abonnemang och Fonera
Vi köpte Fon direkt på Fon's hemsida, leveransen tog en till två veckor.
När man fått hem sin Fonera så registrerar man den och sina inloggingsuppgifter på Fon's hemsida, där kan man också ställa in hastighet, var den är placerad och se vem som ev använt anslutningen osv.
3. Koppla in Fonera
Det medföljer ganska bra instruktioner för hur man kopplar in Foneran. Man kopplar in Fon routern Fonera, en liten vit sak i storlek med en konventionell tvålkopp, efter den befintliga routern man har hemma. Så här ser den ut https://shop.fon.com. Den ansluts till befintlig router antigen via kabel eller wifi. Beroende på bredbandsleverantör kan ev några portar behöver öppnas i den befintliga routern.
5. Konfigurera Fonera
Fon routern har två wifi nätverk, ett privat som bara ägaren av routern har behörighet till och ett “offentligt” för Fon användare. Man “lånar" ut en liten del av sitt bredband till andra Fon användare, hur mycket kan man ställa in genom att logga in på Fon's hemsida. Detta är möjligtvis den del som kan vara lite tveksam beroende på vad för avtal man har. Här uppe i Norden är det inte många som använder Fon så vi har inte märkt någon trafik eller belastning.
I Europa och andra delar av världen har Fon slutit avtal med många stora leverantörer av bredband och telefoni så när någon köper ett abonnemang så delar hon/han automatisk med sig av sin bandbredd. SFR i Frankrike är en av dessa leverantörer. Mer info finns på https://corp.fon.com/en
Vi har också märkt att vår Fon router hemma inte nödvändigtvis måste vara igång och inloggad på Fon's nätverk för att vår anslutning skall fungera nere i huset i Marseillan.
Görs på plats i Frankrike:
6. Ansluta platta /mobil till Fon accesspunkt
Slå på wifi på mobilen / plattan undersök om det finns någon accesspunkt som heter SFR WIFI FON. Anslut mobil eller platta direkt till Fon nätet genom att välja nätverket och sedan anslut. Det finns även appar både för Apple och Android som gör det enkelt att koppla upp sig. Det går även att koppla upp sig genom att logga in på en SFR's inloggningssida men är lite krångligare.
Eftersom man delar uppkoppling med någon av grannarna så vet man inte riktigt vilken hastighet man kan få, allt beror ju på hur just detta nätverk är konfigurerat. Man skall nog också vara lite försiktig med att använda banktjänster etc eftersom det trots allt är en form av offentligt nätverk.

Mera avancerade saker
Vi valde att skaffa en rundstrålande wifi antenn med inbyggt USB nätverkskort och en USB router i huset för att få så bra intern wifi signal som möjligt. Tjocka stenväggar är inte så bra för radiosignaler så vi satte upp ett eget Wifi som ansluter till Fon via vår USB router. Antennen är en sådan man ibland använder på husbilar och den fäster vi på något av de franska fönstren och routern står inne i rummet.
Vi beställde våra prylar från Solwise i England eftersom de verkade veta vad de höll på med och hade rimliga priser. Leveransen kom snabbt och allt fungerade utan problem http://www.solwise.com
Det vi använder är en WL-USBWIFIRPT-3000 router och NET-WL-ROCKET_BGN antenn. Ganska lätt att sätta upp och bra instruktioner finns på Solwise hemsida.

Annecy

En av våra resdagar tillbringade vi som vanligt i Strasbourg, men i år bestämde vi oss för att ta en omväg och körde från Strasbourg till Annecy. Enligt min franska guidebok är Annecy den vackraste byn i Franska Alperna. När vi kom dit var det upp till +30 varmt och vindstilla. Själva gamla staden påminde mig om Colmar men i mindre skala.

Staden med sina söta medeltida hus och broar ligger vid en vacker sjö, men byn kändes på något sätt själlös, kanske pga överexploaterad turism. Vi och en arme av turister gick som ett tåg på de smala gatorna och på den breda allén vid sjön. Det var mycket asiatiska turister, kanske kineser, med stora kameror.

Dagen därpå åkte vi på små vägar mot Valence och passerade en vacker sjö Lac du Bourget med fina cykelvägar runt om - där hade det kanske varit värd att stanna några dagar

Lac du Bourget

Resan ner, dag 1

För några dagar sedan har vår resa till Marseillan börjat. Första etappen från Göteborg till en ort norr om Kassel gick inte som planerat. Vi har kört den rutten flera år i rad utan några problem, men i år blev det galet. När vi kom till Rödby, såg det bra ut och vi trodde vi skulle hinna med nästa färjan, dock icke. Vi satt och väntade på att få köra in på färjan i nästan 2 timmar. Det var inte så mycket bilar, men det hände inget under de två timmarna. Så vi kom till Tyskland mycket senare än vanligt och vid 6 tiden satt vi i en trafikstockning vid Hamburg i nästan en timme. Det återstod 3 timmar att köra till hotellet som skulle stänga exakt 3 timmar senare. Så min man fick köra på lite extra, dock gick det inte så fort som för en liten Aygo som körde om oss när vi körde i 145 km/h (kan verkligen en Aygo gå såpass fort?) Vi hann till hotellet, men vi hann inte att titta på staden. På morgonen blev vi väckta av en glad svensk som sjöng Roj och Roger har en mack ihop i duschen någonstans på det lilla tyska hotellet.

Hann Münden som vi sett hastigt

Volvo Ocean race i mål

Nu har Volvo Ocean race 2015 nått målet i Göteborg. Först till mål kom Alvimedica, dock är det Abu Dhabi som leder hela tävlingen. 

Det har blåst konstant i Göteborg i flera månader, men just idag var det vindstilla och båtarna kämpade för att komma till inloppet. Därför hade mållinjen flyttats från centrala stan till ytterhamnarna. Sist kom det svenska tjejlaget SCA. Trots sin jumboplats och regn fick de ett varmt välkomnade från göteborgarna och Stena Line. 

Tänk att seglarna varit ute till havs sedan oktober 2014 och seglat runt hela jorden! Hela Göteborg skall nu festa i en vecka, det är ju kul med lite folkfest eller hur? 

Alvimedica

Abu Dhabi

Alvimedica, som först nått målet