Bonne année!

Nu är det äntligen slut på det här året. För mig var 2015 det mest olycksdrabbade året i hela mitt liv. Och det senaste missödet som har hänt mig under hösten var så surrealistiskt som om det tagits ur en av Luis Buñuels filmer eller Kafkas romaner. Tyvärr fortsätter det även en del in på nästa år, men nu ska jag tänka på att annat gott.

Nu ska vi fira Ny År i vårt franska hem med ostron, hummer och champagne. 

Gott Nytt År och Bonne année!

Bilden är tagen av våra bekanta

Nytt i Marseillan

Det har skett positiva förändringar i vår by sedan i somras. På vår gata har två barnfamiljer flyttat in i de renoverade husen. Vi, som trodde att fransmännen lämnar stadskärnan! Ett annat hus som verkade vara övergivet, har fått en ny fasadfärg och nymålade dörrar. Även madam Grannes hus har fått ny färg.
Runt om i byn håller många hus på att renoveras eller står klara efter en omfattande omvandling.
Inne i byn växer nya verksamheter fram så som svampar efter regn. Det har öppnats flera nya pizzerior och cafeer, två dambutiker, två skönhetssalonger, en tvätteri med tvättautomater och en ny läkarmottagning för att nämna några.

Det verkar som om att byn fått ny energi, ny fart och det känns verkligen kul

Hus på rue Galilée, 3 år senare

Det är en fantastisk omvandling av ett gammal hus som såldes i somras. Jag har skrivit om huset här och här. Herr Larsson som äger huset (i alla fall står  det efternamnet på dörren) har gjort ett enastående jobb.

december 2015

juli 2015

Undrar om det blir ett privat hem, en B&B eller något annat? 
Jag lyfter på hatten för ett lovvärt arbete med att återställa ett vackert hus till dess forna glans

Jul i Marseillan

Livet i vår by verkar otänkbart utan firande av något slag. En stor stadsport restes vid entrén till torget, julkrubban har fått en del nya figurer som föreställer de vanliga verksamheterna i området: ostronodling, vinodling, jordbruk.

En scen med en tunnbindare var också med. En av mina nya kollegor som har jobbat i Frankrike nämnde att det råder brist på tunnbindare i landet. Kanske skulle man skicka min man på omskolning? 

Resan ner

Efter julfirande hemma i Sverige var det dags att åka till det franska hemmet. Taxiföraren som körde oss till Landvetter började plötsligt prata om franskt i Göteborg utan vi nämnt vart vi var på väg. Det var verkligen lustigt.
På flygplatsen träffade vi gamla bekanta som också var på väg till Frankrike med samma plan som vi. Det var trevlig överraskning, vi som inte sett varandra på flera år.
Barcelona mötte oss med sol och 18 graders värme. Men det var verkligen dålig luft i staden precis som de nämnde på TV häromdagen. Något slag smog av avgaser låg över staden, det var nästan svårt att andas när vi körde igenom. Ett nytt Peking?
Överallt på skyltar längs motorvägen informerades det om att det är kontroll vid gränsen. När vi kom fram och stannade i en bilkö, tog jag fram passen, men blev besviken, när polisen inte alls stoppade vår bil. De stoppade faktiskt inte en enda bil. 

Kö vid gränsen

Däremot var bilkön ner mot Spanien gigantisk, flera km lång. Vi måste nog åka flera timmar i förväg när vi ska hem.
Vi kom till Marseillan när det redan mörknat. Lampan från gatubelysningen lyste på vårt hus. Äntligen är vi hemma efter nästan ett halvårs frånvaro.

God Jul

Jag önskar er alla en riktigt god jul