Från början drömde vi om ett hus med en stor terrass med utsikt över hav eller berg, och med ett garage. Det skulle vara huset som vi skulle flytta permanent till efter pensionering. Men efter att vaknat upp från den drömmen, bedömde vi vår situation lite mer nyktert – det är långt till pensionen och vi kunde utnyttja huset cirka åtta veckor om året. Vi tänkte inte köpa huset för att hyra ut, i alla fall inte till en början (med undantag av bekanta och vänner som kanske vill låna vårt hus) – Vi ville ha ett eget litet ställe dit vi kunde åka när andan faller på.
Då insåg vi att vi behövde ett litet och prisvärt hus med ett minimum av underhåll. Ett semesterhus, helt enkelt. Vi ville inte binda oss vid ett stort projekt.
Vi gillade inte huset när vi såg det utifrån för första gången. Den mörka fasaden, inte tvättad på troligen 100 år tittade ner på oss med sin dysterhet. Vi besökte tidigare några andra bostäder i Marseillan, som låg inom vår budget - och vi blev besvikna över trånga hus, mörka rum, låga tak och branta trappor. Husen var som djupa grottor på insidan, smala och långa inåt.
När vi klev in i huset var det första vi såg en vacker mosaikmönstrad trappa med trappräcke i smide. De höga taken gjorde de små rummen luftiga och fulla av ljus. Som grädde på moset fanns det en liten takterrass och så var vårt största krav uppfyllt. Visst har huset några brister men vi gillar det ändå
Således blev vi ägare till 74 m³ i 3 våningar - perfekt för semester och för uppleva det riktiga franska livet i Languedoc.
hej, jag har nyss av en slump hittat din blog och vill bara saga att den är jätteintressant! Du skriver verkligen personligt och trevligt och uppriktigt. Gillar!!
SvaraRadera