Vi kom till vårt franska hus förrgår. Flygtur med KLM via Amsterdam till Montpellier gick som planerat, allt i tid. Bussen från flygplatsen tog oss på 15 min till Montpillier, vi hann även med kort promenad i den julpyntade staden. När vi kom till centralstationen för att ta lokaltåget till Agde förstod vi att något var fel. Det var mycket folk på stationen och många stirrade på informationstavlorna som visade kommande avgångar. Vi tittade också, fattade inte mycket, köpte biljetter i automaten och gick ner till perongen D, som vi brukat åka i från vid tidigare resor. Där var det ännu mer folk. Jag frågade en person om tåget går till Agde, oui svarade hon. Till slut fattade vi att det var stora störningar i tågtrafiken pga "de gula västarna" som blockerade stationerna någonstans i norr. Alla tåg var försenade med flera timmar. Vi väntade kanske en timme tills tåget äntligen kom. Folk rusade in, det var lite kaotiskt, det kom flera tåg samtidigt och det var lätt att ta fel tåg.
Det är besvärligt med de ständiga protesterna i Franrike. Det är en sak att läsa om protesterna i Paris hemma i soffan och en helt annan sak att själv bli drabbad av dessa konflikter. I våras kunde vi inte ta tåget från Barcelona till Beziers pga två månaders strejk. Vi ska ta tåg på hemresan också så man måste nog ha en plan B om det tåget också blir förenat på grund av protesterna. Den franska hetsiga viljan att med en gång klättra upp på barrikaderna vid minsta missnöje känns väldigt destruktiv. Hur kan de reformera samhället om de motsätter sig allt direkt? Det verkar ju inte heller som om gemene man uppskattar aktionerna eftersom de gör deras dagliga liv besvärligare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar