söndag 8 september 2019

Våra grannar, del 6

Det har hänt mycket sedan vi köpte huset för 8 år sedan. Det är inte bara byn som har ändrats, utan även vår lilla gata.
Madame Granne har fyllt 83 år och åldern har inte skonat henne, hon har blivit mycket magrare och nästan tynat bort. Hon har fått någon åldersjukdom och har nyligen blivt opererad, så man hör inte henne på vår gata längre.
Gamle Claude som är 96 år bor fortfarande hos sin dotter. Även han har opererats för glaukom.
Våra nya grannar från Strasbourg har målat sin fasad i en obegriplig grå färg. Under renoveringen klippte målaren av telefonkabeln till grannarna, så det var kalabalik på gatan när detta senare upptäcktes, men husägarna och målaren var redan borta.
En ny granne har flyttat in i ett nyrenoverat hus nära oss, dock är huset till salu igen, han tydligen köper-renoverar-säljer hus, så vi får nog nya grannar så småningom.
Den storvuxne mannen som visade sig arbeta som lastbilförare var borterst hela juli.
Det andra renoverade huset som har bytt ägare två gånger, står nu utan någon försäljningsskylt, så antligen är det sålt eller så har huset tagits bort från marknaden.
I lägenheterna bredvid vårt hus bor fortfarande två mystiska kvinnor, som vi ännu inte lärt känna.
Den franska snobben från huset mitt i mot oss har vi inte sett till på två år

Det har blivit betydligt fler måsar på taken, och jag saknar de katter som tidigare gick på sina nattvandringar på taken och ibland kom in i vårt hus. Jag saknar två barnsfamiljen som bodde på vår gata, jag saknar Cloude med hans hund Robin, jag saknar Madam Granne, som satte ute på gatan, läste deckare och hade koll på allt som skedde på garan

Jag har nog blivit äldre själv och lite nostalgisk på kuppen.