onsdag 17 oktober 2012

Räddningsinsats

På vår gata är det inte bara grannar utan även katter som är observanta på saker som händer här. En av våra grannars katt passerade som vanligt vår dörr men sedan stannade hon vid stupröret på vårt hus. Jag skulle inte sett det om jag inte stod och småpratade med grannen som uppmuntrade oss att åka och sola. Katten var väldigt intresserad av stupröret, hon satt och stirrade på det.
Jag gick in och ut från huset men katten satt kvar. Jag blev också nyfiken och gick fram. Katten hoppade upp på fönsterbrädan och släppte inte röret med blicken. Jag också började stirra på röret. Då hörde jag svagt krafsande ljud inuti röret. Satt det en mus där inne, 2,5 m upp från marken? Jag ropade på min man. Vi knackade på röret och hörde ljudet igen. Då bestämde vi oss för att spola vatten genom röret. Vattnet passerade utan hinder, inget annat kom med. Kanske satt det en fågel där inne? Alltså borde vi försöka oss på att ta ner stupröret. Det tog en stund, för rören satt fast i varandra och var inte utbytta på många år. I den första delen av stupröret satt det en stor sten, i den andra en tennisboll. Och när vi tog ner försiktigt den tredje delen kom det ut två små fåglar ur röret, troligen svalor och flög iväg. De flög precis ovanför marken så svaga (och genomblöta?) var de. Och vi som spolade dem med vatten! Tur att katten redan hade försvunnit.
Hoppas att de överlever . Om fåglarna hamnade i vårt stupröret genom hålen från vår terrass måste vi nog sätta ett nät över för att förhindra flera missöden...
På kvällen stannade en annan granne för att prata med oss. Plötsligt ställde hans hund sig i en ”jaktposé” och stirrade in i vår hall. O nej, vad ska vi ta ner denna gång?

1 kommentar:

  1. Vem sa att livet var trist därnere? *skrattar* Även vardagen innehåller äventyr ;)

    SvaraRadera