Les sanglots longs
des violons
de l’automne
blessent mon coeur
d’une langueur
monotone.
Mellan Sverige och Frankrike
lördag 24 november 2012
Chanson d’automne
Den gråa och regniga hösten verkar aldrig att ta slut. Det känns som man nedsänker sig i mörkret, i en dimma, i ett slags melankoli. Den stämningen förmedlar en av mina favorit poeter, Paul Verlaine perfekt i sin dikt ”Chanson d’automne”(Sången om hösten) .
Det är omöjligt att återge diktens melodi med alla franskans nasala ljud och diftonger på svenska, så det är bäst att lyssna på dikten på originalspråket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Otroligt vackert... Googlade o fann en översättning av denna dikt gjord av Erik Blomberg Sång om hösten. Översättningen går fram, men de vackra i franskan går helt förlorad. Uppläsningen är underbar! Den här sparar jag...
SvaraRaderaSka även leta upp mer av denna Paul Verlaine.
Hej Dubbelörn!
RaderaJag valde medvetet att inte publicera den svenska översättningen av den orsak som du har angivit.
Och angående fransk poesi och franska poeter, det kommer mera, det lovar jag ;-)
Underbart! Väntar...
SvaraRadera