Dessa tre filmer finns högst upp på min egen topplista:
Il y a longtemps que je t'aime (Jag har älskat dig så länge) med underbara Kristin Scott Thomas.
Les diaboliques (De djävulska) från 1955, en briljant mordgåta, en av de bästa filmerna i Hithcock stil, fast mycket bättre.
Le hérisson (Igelkotten). Jag och min kollega har sett den på Hagabion, en liten biosalong som ibland visar franska filmer. Den lilla salen var proppfull trots onsdagskväll; publiken bestod av damer i övre medelåldern. Och när den stilige Ozu uppvaktar den grova portvakten madam Michel, var det nästa samma stämning i salen som om tonårstjejer skulle tittat på Pretty Women – samma hopp och tro att prinsen äntligen har kommit, trots damernas ursprung, yrke, och nu även ålder. Och när madam Michel dör i filmen, hördes det en besviken suck i salen, det förblev bara en saga trots allt. Fast filmen handlar så klart om mycket annat.
Andra filmer som jag spontant tänker på är en mysig komedi Les femmes du 6ème étage (Kvinnorna på 6:e våningen); en må-bra-film La tête en friche (Mina eftermiddagar med Margueritte) med numera riktig tjocka men lika enastående Gérard Depardieu i huvudrollen; en 80-tals gapskratts komedi Les Fugitifs (Ett rån för mycket) med Depardieu och Pierre Richard och så klart Jean de Florette med samma Depardieu.
Il y a longtemps que je t'aime (Jag har älskat dig så länge) med underbara Kristin Scott Thomas.
Les diaboliques (De djävulska) från 1955, en briljant mordgåta, en av de bästa filmerna i Hithcock stil, fast mycket bättre.
Le hérisson (Igelkotten). Jag och min kollega har sett den på Hagabion, en liten biosalong som ibland visar franska filmer. Den lilla salen var proppfull trots onsdagskväll; publiken bestod av damer i övre medelåldern. Och när den stilige Ozu uppvaktar den grova portvakten madam Michel, var det nästa samma stämning i salen som om tonårstjejer skulle tittat på Pretty Women – samma hopp och tro att prinsen äntligen har kommit, trots damernas ursprung, yrke, och nu även ålder. Och när madam Michel dör i filmen, hördes det en besviken suck i salen, det förblev bara en saga trots allt. Fast filmen handlar så klart om mycket annat.
Andra filmer som jag spontant tänker på är en mysig komedi Les femmes du 6ème étage (Kvinnorna på 6:e våningen); en må-bra-film La tête en friche (Mina eftermiddagar med Margueritte) med numera riktig tjocka men lika enastående Gérard Depardieu i huvudrollen; en 80-tals gapskratts komedi Les Fugitifs (Ett rån för mycket) med Depardieu och Pierre Richard och så klart Jean de Florette med samma Depardieu.
Fortsättning följer...
Älskade boken Igelkotten! Jean de Florette gick faktiskt på TV förra veckan men såg inte den.
SvaraRaderaMen jag har blivit lite frankofil efter vår förälskelse o letar upp allt franskt i film- och bokväg jag kan komma åt :D